Fröken Perssons funderingar....

Idag har jag varit med om en spännande sak.
När jag var på väg från nagelbyggningen i riktning mot Tusin så vinkar några killar i en bil på mig.
Jag förstod ju att nåt var fel och min första tanke var nu hänger avgassystemet säkert och släpar.
En väldigt underlig tanke eftersom mammas bil är relativt ny och dessutom hade jag väl hört det eller?
Jaja, man kan inte alltid förklara allt som rör sig i min hjärna (vilse i hissen).

Killarna (varav en var relativt söt) i bilen stannade vid sidan om mig och förklarade att jag hade fått punktering på ett av bakdäcken!!
NEJ JAG VILL INTE!!!! var känslan som spontant kom till mig.
Efter många om och men fick jag stannat vid väggrenen, letat fram det där skummet som mamma köpt och hoppat ur bilen. Där stod jag alltså med punkteringsskummet i handen och såg mer än lite vilsen ut.
Tydligen skulle man skruva av en ventil på däcket för att kunna fylla på, men det gick ju inte.
Med mina nya välmanikyrerade naglar kan jag knappt få av locket på lingonsylten här hemma
och då kan ni ju själva tänka er.

Men det dröjde inte länge förrän en snäll farbror i en "taxi97bil" stannade och frågade hur det gick.
Sådär, svarade jag och sen satte han igång med grovjobbet.
Vips på fem minuter hade han hjälpt mig med alltihop och jag kunde köra vidare till min Tusin.
Slutet gott, allting gott.