Fröken Perssons funderingar....

Det finns inga undanflykter längre!!
Inte ens en liten, liten försiktig bortförklaring gäller som anledning för mig nu!!
Det är på allvar dags för Fröken Persson att ta sig till gymmet och börja träna igen på riktigt!!
Och nej att gå förbi utanför på väg till bussen räknas inte som att "ha besökt gymmet" försök inte.
Inget jäkla mjäkande om långpromenader och sånt trams utan riktig hederlig träning.

I dag var jag för övrigt inne på Sats och skulle avboka mitt pass pga. min nuvarande väldigt ihållande förkylning.
Då visar det sig att tjejen i receptionen, som för övrigt hade rakat huvud sist jag var där, har nu nån typ av  pagelik frisyr på huvudet. Vad hände ens där?? Medans jag rabblade mitt personnummer för henne försökte jag lite smått lista ut om det var en peruk hon hade på huvudet. Det kan ju inte vara så länge sen jag var här sist, eller?
I mitt stilla sinne övertalar jag mig själv att det bara var ett litet tag sen jag tränade sist och att tjejen i receptionen förmodligen har en (vad ska man säga) sjuk hårväxt. Hon kanske tillhandahåller nån sorts rekord på snabbast växande hår i världen. Om inte så borde hon kanske ta kontakt med nån och berätta om det.

Eller så får jag försöka erkänna för mig själv att det var x antal månader sen jag var där.
Det sägs ju att första steget är att sluta förneka och det är väl där jag är nu!