Skum dröm..
Min mamma, moster och kusin med man gav sig ju av till New york i morse, som ni kanske vet. Och i natt hade jag världens mest verkliga och underliga dröm.
Min mormor var alltid väldigt orolig för oss alla när vi var ute och reste. Man fick alltid höra långa förmaningstal om att man egentligen kanske borde stanna hemma istället. Kommentarer som, kan det verkligen vara nåt att ge sig iväg så långt var vanliga. Min mormor trivdes bäst hemma vid sitt köksbord och tyckte att alla andra borde göra detsamma. Hon ville helst ha oss alla i närheten så hon kunde hålla koll på att vi alla mådde bra.
För första gången sen hon dog drömmer jag i natt en riktigt klar dröm om henne. Hon kom till jobb för att hälsa på mig och Carro. Jag hade satt på kaffe och mormor hade med sig sina småkakor som vanligt. Det konstiga med drömmen var att jag under hela fikandet visste att hon var ett spöke. Ändå reagerade jag inte alls på att vi satt där med mormors spöke och drack kaffe och åt finska pinnar, som om det var det mest naturliga i hela världen.
Eftersom mormor var trött i kroppen fick hon efter fikat en stol att sitta på ute i butiken. Jag var helt på det klara med att ingen såg henne eftersom hon var ett spöke. Så plötsligt kommer en flicka och hennes mamma in i butiken. Flickan säger högt till sin mamma, det sitter en tant på den stolen. Mmm visst gör det säger mamman och himlar med ögonen mot mig. Flickan säger det igen, men mamma det sitter en tant på stolen.
Jag ler mot min mormor och tänker, det är bara vi som var riktigt nära dig som kan se dig och vissa barn tydligen.
Undrar om det har med mamma och resten av familjens Usa resa att göra. Hon kanske kom till mig i natt för att visa att hon var orolig för dem. Eller så är det bara febern som talar.
Oavsett tack för fikat i natt mormor, det var mysigt att få prata med dig lite.
Min mormor var alltid väldigt orolig för oss alla när vi var ute och reste. Man fick alltid höra långa förmaningstal om att man egentligen kanske borde stanna hemma istället. Kommentarer som, kan det verkligen vara nåt att ge sig iväg så långt var vanliga. Min mormor trivdes bäst hemma vid sitt köksbord och tyckte att alla andra borde göra detsamma. Hon ville helst ha oss alla i närheten så hon kunde hålla koll på att vi alla mådde bra.
För första gången sen hon dog drömmer jag i natt en riktigt klar dröm om henne. Hon kom till jobb för att hälsa på mig och Carro. Jag hade satt på kaffe och mormor hade med sig sina småkakor som vanligt. Det konstiga med drömmen var att jag under hela fikandet visste att hon var ett spöke. Ändå reagerade jag inte alls på att vi satt där med mormors spöke och drack kaffe och åt finska pinnar, som om det var det mest naturliga i hela världen.
Eftersom mormor var trött i kroppen fick hon efter fikat en stol att sitta på ute i butiken. Jag var helt på det klara med att ingen såg henne eftersom hon var ett spöke. Så plötsligt kommer en flicka och hennes mamma in i butiken. Flickan säger högt till sin mamma, det sitter en tant på den stolen. Mmm visst gör det säger mamman och himlar med ögonen mot mig. Flickan säger det igen, men mamma det sitter en tant på stolen.
Jag ler mot min mormor och tänker, det är bara vi som var riktigt nära dig som kan se dig och vissa barn tydligen.
Undrar om det har med mamma och resten av familjens Usa resa att göra. Hon kanske kom till mig i natt för att visa att hon var orolig för dem. Eller så är det bara febern som talar.
Oavsett tack för fikat i natt mormor, det var mysigt att få prata med dig lite.
Kommentarer
Trackback
