Stora planer...

Vi har stora planer, min kusin och jag.
Och jag hoppas så mycket att det nästan gör ont i mig att vi får nytta av vårt flyt denna gång.
Vill inte ens tänka på det för jag är så rädd att allt bara blir pannkaka.
Samtidigt så är det en längtan i en som pirrar lite varje gång tanken landar där.
Åh, hoppas....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0