Fröken Perssons funderingar....

     
 
Så här skulle jag vilja ha det... Kommer jag ångra det?

Är så sugen på förändring nu. Ska ringa till min frisör imorgon och boka tid för slingor och klippning.
Frågan är bara om jag vågar klippa det så kort som agyness eller om jag fegar ur och toppar det lite bara.



Denna bilden lämnade jag till frisören vid mitt förra besök och det blev ändå ganska likt. 
Tror faktiskt att jag behöver höra vad ni tycker. Våga eller inte?

(Och jessica jag vet vad du kommer råda mig till :)

Svårt att förklara känslan inom mig utan att låta bedrövlig och deprimerad.
Är mer bara trött på allt, tar nog en paus och kommer tillbaka med nya krafter om ett litet tag.
Det kan ta ett par dagar, det kan ta en vecka eller en månad.
Just nu vill jag umgås med folk som känner mig och tycker om mig, som inte dömer och letar fel.
Orkar inte ransaka mig själv nåt mer nu, är kanske helt enkelt så att det inte är i mig som felet sitter.

Smittar pollenallergi...?

Sagt av vän:
-Män har två hjärnceller, båda bor i snoppen!

I går var det alltså dejtkvällen med stort D. Gick på långpromenad, åt god glass och fnissade massvis (som en liten försteklickare typ). Men det var väldigt trevligt och jag som våndades så innan.
Verkligen tur att jag till slut  tog mig i kragen!

Just nu dricks det himmelskt gott kaffe på jobb och i vanlig ordning spelas den gamla dängan Carrie så här på morgonkvisten. Samma tid, samma kanal.
Snart kommer min kusin, vän och kollega tillbaka. Oj vad hon har varit saknad!
Ska bli skoj att få höra om allt hon gjort under sina lediga dagar.

Ikväll ska jag hänga med min kompis Tomas (med h). Vad vi ska göra vet jag inte än, det återstår att se.
Picnic? Bada? Kaffe på stan? Eller en blandning av allt, vi får se...

Jag saknar min gamla frasiga frisyr...
Det var fint även om det var torrt.

Jag blir så nyfiken på vem ni är som läser min blogg.
Jag vet ju självklart om en del av er, ni som är mina närmaste och några till.
Men vem är alla ni andra??? Jag vet att jag har frågat detta innan men ingen vill ge sig till känna.
Förstår inte vad som är grejen med att vara så hemlig.
Det gör ju bara mig ännu mer nyfiken.
Nu har det flera dagar i rad varit exakt samma besöksantal och det gör ju att man tror att det är i stort sett samma människor som läser dagligen. Men vem är ni...???

Igår blev en väldigt bra kväll med promenad runt hela västra hamnen och ribbersborg.
Vi umgicks i fem timmar och fick uppdaterat varandra om det mesta som hade hänt (och inte hänt) i våra liv.
Jätteroligt att se min vän så glad och pigg.
Hoppas inköpen fortfarande känns som en bra idé, tyckte du var väldigt modig.

Idag blir det nog inga besök på jobb för Fröken Persson förutom att den där mamman kanske kikar ut i em.
Maria har däremot lovat att hälsa på mig imorgon (yes!!), hoppas hon stannar lääääänge.
Efter jobb bär det rakt hem till soffan om man inte ska ta sig ut till Klagshamn för ett kvällsdopp.
Ryktet går nämligen om att det är fint väder där ute i verkligheten.
Men badkrukig som man har blivit nu på äldre dar känns soffan betydligt mer lockande.
Den som lever får se!



En fin bild på Klagshamns fina vatten..

Så då var man ensam på jobb i några dagar.
Hade tänkt vara lite duktig och få röjt en del idag men huvudvärken vill inte släppa riktigt.
Får väl se framåt eftermiddagen om det känns bättre.

Har faktiskt redan haft några handlande kunder och det är ju alltid bra.
Speciellt när det känns som om det bara är vi "anställda" på centrat just nu.
Här ekar väldigt tomt.
Kunderna är ju lite anledningen till att man är här.

Ikväll kommer Ingrid hit och efter att jag har stängt ska vi gå på promenad.
Det ska bli trevligt, var ju en stund sen vi sågs senast.
Det var allt för nu.

Mitt huvud känns så fullt av tankar att jag snart tror det ska spricka...
Orkar inte riktigt ventilera i heller, vill kanske inte ens..

I går var en trevlig och bra kväll med pasta på "Just like mama´s" och drink på Debaser.
Kvällen bjöd på trevligt sällskap, mycket folk att kika på och en del söta gossar med lockigt hår.
Sen blev vi trötta och gick hem.
Tack vännen för en mysig Lördag, du fick mig att se en del klarhet i allt tokigt som händer...!

I dag är det jobb till klockan fem och sen ska jag grilla med den där mamman.
Kan hända att man kanske kan bli bjuden på en kaffe eller promenad ikväll, vi får väl se hur det blir med den saken.
Annars har jag tvätt och sånt trams som verkligen väntar på att jag ska engagera mig.
Over and out..

Tror på ett sätt att vi hade kunnat få det fint och bra ihop även om du förvarar russin på golvet under soffbordet. Du som till och med får kusin och framstå som pedant, och det säger en hel del!
Men nu är det inte så lönt längre att fundera över oss.
Saker som hände i helgen ställde allt på sin spets och det var nog ändå bäst så här.

Men detta är inget deppigt inlägg, känner mig faktiskt helt nöjd och glad.
Hade en fantastiskt rolig lördagkväll och det är bra att man lever på den fortfarande fast det är onsdag!!
Ikväll blir det allsång med Maria och på Fredag bär det av till Ullared med girlsen.
Ska bli skoj och se vad det är alla snackar om.
Är Ullared något som vi numera kommer besöka årligen eller kommer man hem och nöjd med ett besök?
Vi får väl se, gissar på det sista men men. Ska bli roligt med roadtrip, vi hade det ju så trevligt på vår förra biltur. Jag har redan börjat förbereda låtar till "så ska det låta" leken.



Det är väl ungefär så här bilen lär se ut på hemvägen!!
Fast vi klarade stockholm i en bil av "modell minimal"  och då var vi ändå en person till., så det ska nog gå bra!


 

Häromkvällen såg vi Walk the line här hemma.
Detta har resulterat i en mamma som sjunger Johnny Cash låtar i otakt och en skogstokig emmy.

Undra hur lång tid det tar att få en låt ur huvudet, inte länge till hoppas jag!

Anledningen till att man gjorde slut finns alltid kvar, även om man i vissa stunder försöker låtsas annat. 
Att det tog slut berodde kanske på bristen av kärlek, kanske på annat.
Man kanske var en bekvämlighet eller så var han kanske en trygg punkt.
Ibland känns det som om det är så mycket enklare att vara olyckligt kär än att vara ensam.
Man vaknar och tänker på honom, man tar på sig kläderna och tänker på honom, men framförallt är man UTAN honom. Man tar inget ansvar alls för sin egen lycka och det måste man.
Det stämmer nämligen som man brukar säga, man är sin egen lyckas smed.

Kärlek är när två personer tycker väldigt mycket om varandra. Respekterar varandra och vill dela stunder med varandra. Jag tror jag har lärt mig vad det är för mig, hur det ska kännas och inte kännas och olycklig kärlek är inte kärlek.
Det är bara ensamt och bestraffande men tyärr också väldigt tryggt. Väldigt, väldigt tryggt.
För man ger sig själv möjligheten att tänka, fantisera och tänka igen. Om han. Om jag. Om.. Om...
Man ser inte den söta killen på stan, dansar inte med den snygga killen på utestället, man kysser inte vackra läppar och man går aldrig på efterfest. För man vaknar hellre ensam i tårar, på en söndergråten kudde ensam.
Och ensam är inte kärlek.

Vet att det är svårt men försök tänka bort min "småchockade knasmin" och den inte alltför smickrande klädhögen i bakgrunden. Det är själva idén med scarfen på huvudet som jag ville visa.
Är den inte lite söt!?

Ni kan få en bild till men den är genom prickig spegel. Vet knappt om det är bättre.


Fan jag måste hem och städa, klädhög och prickig spegel blir kvällens projekt!
Over and out.

Bloggtorka, bloggtorka, bloggtorka, bloggtorka!!
Men jag hade en bra kväll igår, önskar jag orkade berätta om den.
Fast iofs var väl alla mina läsare där så det tjänar kanske inte mycket till.

Det var väldigt länge sen jag grät.
Kan inte ens påminna mig om när det senast föll tårar längs mina kinder.
Kanske har jag varit ledsen men det har inte kommit några tårar.
Tills idag, på jobb av alla ställen.
Satt vid datorn och fick konstiga tankar i mitt huvud.
Då började tårarna falla längs mina kinder.

Ibland är det skönt att gråta, men idag var det mest sorgligt.
Fan vad jag saknar dig ibland...