Fröken Perssons funderingar....

Okej att värmen är efterlängtad men det är lite väl varmt att jobba i. Fast man ska inte gnälla för rätt vad det är har sommaren tagit slut och det är dags för en lång  kall höst och vinter. Den kalla tiden känns tio år längre än den varma och jag mår lätt bäst på sommaren. Har hört rykten om att vi ska ha fint i två dagar till sen är det dags för sämre så man ska banne mig inte klaga på temperaturen. Till nåt helt annat så måste jag passa på och tacka Jessica för hennes fina stöd i min karaeoke-version av både Bonnie Tyler och Bon Jovi i går kväll. Tyckte faktiskt att jag lyckades få till Bons hesa stämma efter en stunds skrålande. Får ändå säga att jag tycker lite synd om våra stackars grannar som får stå ut med oss två idioter. Friden i huset försvann där nån gång kring den siste mars. Borde kanske köpa nåt fint som tröst åtminstonde till han under oss, stackars fadden. Han har redan berättat för mig att han hoppat högt nån gång när vi helt otippat satte på stereon på max mitt under hans middagslur. Jag skyllde oavkortat allt på Jessica:
 -Mmm jag vet visst är hon störig, så respektlöst.
 -Jo men självklart ska jag säga till henne en gång till på skarpen.
-Du bor ändå under oss, tänk på mig jag delar mitt hem med henne!!

Nej riktigt så illa var det inte men jag är rätt bra på att vara fjäsktrevlig om jag bara vill, så det blev en del skratt med fadden i hissen upp. Det hela slutade nog med att han ändå tycker vi är ganska trevliga trots all musik och bordellverksamhet på helgerna.


Tonight I won´t be alone but that don´t mean i´m not lonely.